Bryter utanförskap

Policy

Policy

Då vår verksamhet innefattar många olika moment och många olika individer med målet att förbereda sig inför den öppna arbetsmarknaden. Har vi grundlagt några ramar som genomsyrar hela vår verksamhet. Dessa policys är något vi jobbar med dagligen i våra verksamheter. Syftet är att alla människor i Prio1 skall leva upp till våra grundvärderingar; Gemenskap, Omtanke, Värme och Medkänsla.

Arbetsmiljöpolicy

Fastställd av Prio1 2009-04-27
Reviderad 2010-05-05

PRIO1s vision
Öppenhet och mångfald

Grundläggande värdering
Vi bryter utanförskapet genom förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Alla har lika värde, oavsett kön, utseende, hudfärg, sexuell läggning, funktionshinder, inkomst, konstruerad social tillhörighet, eller egen historia. Det som har varit har varit, nu blickar vi framåt.

PRIO1s övergripande personalpolicy:

  • Stimulerar till arbetsglädje, effektivitet och kontinuerlig utveckling
  • Stödjer alla deltagares/anställdas delaktighet, engagemang och vilja att ta ansvar.
  • Medverkar till att vi får en attraktiv arbetsplats med öppenhet och mångfald.

PRIO1s övergripande policy för arbetsmiljö och samverkan
En god arbetsmiljö, såväl fysisk som psykosocial, är en förutsättning för att PRIO1s medarbetare ska känna arbetstillfredsställelse och göra ett bra arbete. En god arbetsmiljö är allas ansvar!

  • Samverkan och ständig dialog där arbetsmiljö och arbetsförhållanden diskuteras öppet
  • Tydliga och realistiska krav och återkoppling från chefen.
  • Förebyggande arbete för att stimulera friskvård och för att undvika ohälsa, olycksfall och tillbud.
  • En bra fysisk arbetsmiljö.

En god arbetsmiljö präglas av
Arbetsglädje, effektivitet och kontinuerlig utveckling.

God arbetsmiljö utvecklas genom

  • Regelbundna arbetsplatsträffar med delaktiga medarbetare.
  • Att chefer har kompetens och arbetar för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
  • En väl fungerande samverkan mellan arbetsgivaren och deltagare och anställda.
  • Kontinuerliga medarbetarenkäter som utgångspunkt för en dialog om utveckling och förbättringsåtgärder.
Jämnställdhetspolicy

Fastställd av Prio1 2009-05-13

På PRIO1 är arbetet med jämställdhet en naturlig del i verksamheten. Det ska leda till att individen kan växa av egen kraft samt en arbetsmiljö där medarbetare respekterar varandra.

Det innebär följande:

  • Att både kvinnor och män ska ha likadana möjligheter till eventuell anställning, ansvar samt utveckling i arbetet.
  • Att både kvinnor och män ska ha samma lön för samma arbete och även i övrigt samma anställningsvillkor.
  • Att arbetsplatsen, arbetsuppgifter, och arbetet i övrigt ska ordnas så att det lämpar sig för både kvinnor och män.
  • Att jämnare fördelning mellan kvinnor och män uppnås i sådana arbetsuppgifter där de är obalans i könsfördelningen.
  • Att arbetet kan kombineras med föräldraskap.
  • Att ingen anställd eller deltagare oavsett kön ska utsättas för sexuella trakasserier.
Miljöpolicy

Fastställd av Prio1 2009-05-13
Reviderad 1010-05-16

PRIO1 ska arbeta för en bättre miljö och resurshushållning. När investeringar ska göras ska miljöanpassade alternativ prioriteras. PRIO1 strävar efter att våra anställda och deltagare själva skall kunna bidra med minskad resursförbrukning och förstörelse av natur och miljö.

PRIO1 arbetar efter följande principer:

  • Vi ska ta hänsyn till miljön i varje beslut – på alla nivåer i organisationen.
  • Vi ska låta miljöarbetet vara en naturlig del av all verksamhet.
  • Vi ska alltid sträva efter att miljöanpassa våra rutiner.
  • Vi ska sträva efter att ligga steget före lagar och regler som påverkar miljön.
  • Att samtliga anställda och deltagare på PRIO1 ska motiveras och engageras till att utföra sina arbetsuppgifter på ett miljömedvetet sätt.
  • Vi ska utnyttja energi-, vatten och andra miljöresurser effektivt och sparsamt.
  • Vi ska ständigt vara aktiva för åtgärder som minskar utsläpp, avfall och annat som påverkar miljön negativt.
Mångfaldspolicy

Fastställd av PRIO1 2009-05-13

Alla människor har lika värde och rätt att leva i ett samhälle som präglas av demokratiska friheter och rättigheter.

PRIO1arbetar för att:

  • Oavsett etnisk tillhörighet så ska man ha samma möjligheter till eventuell anställning, utveckling på sin arbetsplats och till eventuell befordran.
  • Lönediskriminering skall inte förekomma, att anställda med utländsk bakgrund inte har en lägre inkomst för samma arbete.
  • Utnyttja kunskaperna om andra kulturer som en del i arbetet och se det som en tillgång i att utveckla och berika verksamheten.
  • Uppmuntra och främja etnisk mångfald i PRIO1s arbete.
  • Nolltolerans ska råda på alla PRIO1s verksamheter när det kommer till rasistiska eller invandrarfientliga åsikter.
  • Att inte acceptera någon handling som kränker alla människors lika värde.

Policy vid våld och hot

Fastställd av Prio1 2009-04-27

Målsättning
PRIO1 accepterar inte att någon anställd utsätts för våld eller hot i sin arbetsmiljö.
Vår målsättning är att:

  • all personal, både anställda och deltagare ska veta var och i vilket sammanhang det finns risk för våld eller hot.
  • all personal ska känna till rutinerna vid en vålds- eller hotsituation, så att den/de drabbade snabbt kan få hjälp och stöd.

Reaktioner
Människor reagerar olika i en våldssituation.
En del reagerar direkt med stressreaktioner eller chocktillstånd, andra efter flera timmar eller dagar. Många upplever rädsla, obehag eller skräck efter det som hänt eller för vad som kunnat hända. Andra förblir relativt oberörda.
Reaktionen beror på hur man uppfattat vad som hänt, om man var beredd eller inte på det inträffade, om man var ensam och om man varit med om hot eller våldshändelser tidigare. Enbart kunskapen om att man kan riskera att utsättas för våld eller hot innebär för många människor en stark psykisk press i arbetet.

Ansvar

Arbetskamraterna
Enligt arbetsmiljölagen har de anställda skyldighet att verka för en god arbetsmiljö. Varje anställd/deltagare har därför ett ansvar att inte utsätta någon annan människa för våld eller hot.

Arbetsgivaren
Prio1 har huvudansvaret för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska därför utreda vilka risker det finns för våld och hot i arbetet, genomföra åtgärder för att så långt som möjligt förhindra att anställda utsätts för våld eller hot samt kontrollera att alla känner till rutinerna. Vi ska dessutom se till att det finns larmutrustning om så krävs och att det finns fastställda rutiner för hur en situation om våld eller hot ska hanteras.

Brandpolicy

Fastställd av Prio1 2010-02-15

  • Alla medarbetare ska vara medvetna om vilka brandrisker som finns i verksamheten.
  • Aktivt arbete för att förebygga bränder.
  • Ha god kännedom om utrymningsvägarna.
  • Känna till uppsamlingsplatsen.
  • Ha kännedom om vilka åtgärder som ska vidtas vid brand.
  • Ha kunskap om hur brandutrustningen används.
  • Det är viktigt att personal och ledare får utbildning och övning.
  • Om alla vet vad som ska göras och lugnet kan bibehållas underlättar det räddning/släckning för alla inblandade.
Ansvar för brandskydd

Systematiskt brandskyddsarbete.

  • Ledningen har det övergripande ansvaret för brandskyddet.
  • Ledningen gör en kontrollrond en gång i kvartalet och åtgärdar eventuella brister.
  • En gång per halvår går de ansvariga igenom de senaste checklistorna.
  • En gång per år går ledningen igenom dokumenten och reviderar om det behövs.

Beskrivning av verksamheten

  • På Prio1:s anläggningar bedrivs rehabilitering, kompetensutveckling, bemanning coachning och arbetsprövningar.
  • Rökning får endast ske på anvisad plats.
Drogpolicy

Fastställd av Prio1 2009-04-27

En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Anställda som brukar och är påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön och medför risker i arbetet både för den som är påverkad och för arbetskamraterna. Drogpolicyn uttrycker den syn som PRIO1:s verksamheter har i frågan. Det är viktigt att chefer och medarbetare har en gemensam syn på och ett gemensamt förhållningssätt till droger i samband med arbete.

Arbete och droger hör inte ihop
Verksamheten ska vara en drogfri arbetsplats. Det innebär ett absolut förbud för anställda och medarbetare att vara påverkade av eller bruka droger på arbetsplatsen. Med droger avses alkohol, narkotika och/eller tabletter som påverkar centrala nervsystemet, samt andra sinnesförändrande medel eller drycker. Restriktivitet ska råda beträffande alkohol i samband med kurser, konferenser och representation. Drogbruk utanför arbetsplatsen får inte heller påverka effektiviteten, säkerheten och trivseln i arbetet.

Chefens ansvar
Varje chef har ansvar för att arbetsmiljön är fri från droger.
I ett gott ledarskap ingår engagemang för medarbetarens situation i arbetet och i rimlig och möjlig utsträckning utanför arbetsplatsen.

Var uppmärksam
Tidiga tecken på missbruk kan vara:

  • nedgång i prestation
  • ojämn effektivitet
  • svårighet att passa arbetstider
  • upprepad korttidsfrånvaro, särskilt i anslutning till helger och semestrar
  • semesterdagar och tjänstledighet som tas ut utan förvarning
Att lägga sig i och att ifrågasätta är att bry sig om!
Vad innebär Socialt företagande?

Vad innebär Socialt företagande?

Tyvärr finns ingen vedertagen definition av vad socialt företagande egentligen står för. Vilket betyder att olika aktörer förklarar sina verksamheter olika. Den gemensamma faktorn är dock oftast företagens strävan att skapa arbetstillfällen för människor som stått utan för arbetsmarknaden allt för länge.Socialt företagande för Prio1 innebär att vi:

  • Integrerar människor som står långt ifrån arbetsmarknaden.
  • Är fristående från offentlig verksamhet.
  • Återinvesterar överskott.
  • Skapar delaktighet för sina medarbetare.
  • Arbetar i den sk. 3:e sektorn, i gränslandet mellan näringslivet och de ideella verksamheten.
  • Konkurrerar på samma villkor som övriga företag i samhället.
Mer fakta om Social företagande

För att förtydliga vad vi Sociala Företag står för har vi samlat information och länkar från andra aktörers hemsidor. Bla. utskick och faktablad från Nutek, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Vilket Ni hittar nedan.

Definitionen Socialt företagande

Sociala företag och sociala arbetskooperativ är relativt nya begrepp i Sverige och det finns därför ingen allmänt vedertagen definition. Det finns heller ingen lagstiftning eller regelverk särskilt för sociala företag. I de flesta fall när man nämner sociala företag avser man företag som har som mål att skapa fler arbetstillfällen för grupper som har svårt att få arbete beroende på till exempel funktionshinder, lång tid utanför arbetsmarknaden, tidigare missbruk eller som av andra skäl inte får chansen eller inte kan arbeta full tid.

Dessa sociala företag kan beskrivas som företag som:

  • Har som ändamål att integrera personer som har svårigheter att få jobb på arbetsmarknaden
  • Huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter
  • Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt
  • Är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet.

Den flesta sociala företag är organiserade som sociala arbetskooperativ. Det innebär att de följer de kooperativa principerna där demokrati och deltagande är viktigt. De som arbetar i kooperativet är medlemmar och äger tillsammans sitt företag.

Inom EU använder man begreppet sociala företag lite olika. Ibland menar man i stort sett alla företag som utför sociala tjänster, utan att vara en del av offentlig sektor, till exempel äldre- eller barnomsorg. I några av medlemsstaterna finns särskild lagstiftning för sociala företag, både de som ska skapa arbetstillfällen och de som utför sociala tjänster.

Sociala företag i Sverige 2007

Vid en inventering 2007 hittades ca 150 sociala företag i Sverige. Tillsammans sysselsätter de ca 4000 personer. De är mycket olika i storlek och verksamhet. De minsta sysselsätter några få personer och har en mycket begränsad omsättning. De största sysselsätter mer än 100 personer och omsätter många miljoner varje år.

Exempel på affärsverksamheter som bedrivs i sociala företag är: transport, städning,friskvård, trädgårdsarbete, personalutveckling, servering, utbildning, hantverk i alla former, fastighetsskötsel, skogsarbete, hunddagis, fordonsverkstad, mattransporter, äventyrspedagogik, bageri, kontorsservice, konferensverksamhet, handelsträdgård, jordbruk, vaktmästartjänster, camping och fiskecentrum, data/kommunikation, tidningsförsäljning, B&B, återvinning, klottersanering m.m.

En del sociala företag drivs och utvecklas av medarbetare som har för avsikt att arbeta i företaget under lång tid, kanske fram till pension. Andra är mer inriktade på att medarbetarna efter en tid (ibland flera år) ska ha utvecklats och ha möjlighet att välja att gå vidare till annat arbete. I många sociala företag finns båda dessa möjligheter.

Organisation och juridisk form

I de sociala företagen är det viktigt att ge alla möjlighet att vara delaktiga och att ta tillvara allas engagemang för det gemensamma och för sin egen utveckling. Det finns olika sätt att organisera och strukturera en verksamhet för att stimulera delaktighet och empowerment. Många sociala företag är organiserade som kooperativ där alla medarbetare kan bli medlemmar och få full delaktighet i företagets drift och utveckling. Andra väljer andra sätt att organisera och arbeta med delaktighet och empowerment.

Den vanligaste företagsformen är ekonomisk förening, näst vanligast är ideell förening men stiftelser och aktiebolag förekommer också. Sociala företag betalar moms, arbetsgivaravgifter och vinstskatt precis som alla andra företag.



Finansiering

Sociala företag har ofta en mer komplicerad finansiering än de flesta andra företag. Flertalet tillhandahåller tjänster till offentlig sektor (kommunen, arbetsförmedlingen, kriminalvården mfl), det kan vara arbetsträning, rehabilitering, daglig sysselsättning mm. Det sociala företaget fakturerar för utfört arbete och får betalt enligt avtal. Men ibland betalar kommunen i stället för lokalerna och/eller anställer hand/arbetsledare. Alla sociala företag producerar varor eller tjänster som säljs till privatpersoner, företag eller offentlig sektor.

Eftersom medarbetarna i de sociala företagen har arbetshinder på grund av funktionshinder, sjukdom eller annan orsak så behöver samhället kompensera företaget för det intäktsbortfall det innebär. Det gör man genom lönebidrag och andra anställningsstöd men det är också många som arbetar med ersättningen från socialförsäkringssystemet som enda ersättning.

Konkurensneutralitet

När samhället ger sitt stöd till ett företag för att kompensera för medarbetarnas nedsatta arbetsförmåga så gör man det för att ge de företagen en möjlighet att konkurrera på lika villkor med andra företag. Det är viktigt att de sociala företagen inte konkurrerar med för låga priser utan i stället med kvalitet. Ibland kan det ta längre tid för ett socialt företag att utföra ett arbete, då kan ett lägre timpris göra att det slutliga priset och kvaliteten på arbetet motsvarar ett marknadspris. Alla arbetsgivare kan anställa personer med arbetshinder och då få en del av lönekostnaderna från samhället genom lönebidrag eller annat anställningsstöd. I företag där många medarbetare har arbetshinder behövs ibland extra stöd och anpassning av arbetsplatserna.

Arbetsgivare och anställda

Företaget är arbetsgivare och för alla medarbetare som har anställning gäller de lagar och avtal som reglerar hela arbetsmarknaden. I de sociala arbetskooperativen kan medarbetarna både vara anställda och som medlemmar och styrelseledamöter också utgöra arbetsgivare. De som arbetar i sociala företag med ersättning från socialförsäkringssystemet har ingen egentlig anställning. Arbetstid och andra förhållanden regleras i stället i individuella överenskommelser mellan individen, företaget och till exempel Försäkringskassan.

Informationen hämtad ifrån:

SOS-SAK – Självständighet, oberoende och samarbete för sociala arbetskooperativ – är ett projekt som handlar om att stödja sociala arbetskooperativ att bli mer självständiga som företag och få tydligare kontakter med offentlig sektor. Projektet drivs av SKOOPI – sociala arbetskooperativens intresseorganisation – och NTG socialt företagande, med medel från Allmänna Arvsfonden.

Vill du veta mer?
Så började det

Så började det

”Vårt samhälle har blivit hårdare. Vi ser tydligt hur lågkonjunkturen slår mot redan hårt pressade samhällsgrupper som tex. arbetslösa och nysvenskar. Med flera års erfarenheter av jobbcoachning och aktiviteter för människor i FAS3 har vi sett hur marginaliserade människor inte får en ärlig och rättvis chans. Därför skapade vi Prio1 – för att bryta utanförskap – för att stödja utsatta människor lokalt. Genom samverkan och ärlighet skapar vi ett varmare socialt klimat byggt på omtanke och medkänsla!

Rom byggdes inte på en dag! Vilket står som en viktig symbol för hur vi vill arbeta. Hos oss skall man kunna delta i arbetet några timmar i veckan. Har man stått utanför arbetsmarknaden länge, kan man räkna med att det kan ta tid att komma tillbaka. Med hjälp av våra medarbetare får deltagaren därför prova på att arbeta i sin egen takt, efter sin egen förmåga, den tid som krävs. Vi vill möta varje individs specifika behov!”
// Sara Andersson & Therese Wiklund, Prio 1

Vad är socialt företagande?

Ett socialt företag bryter utanförskap genom att integrera människor som står långt utanför arbetsmarknaden. Det sociala företaget arbetar i utrymmet mellan människorna, marknaden och samhället. Vårt syfte är att vara ett övergångsföretag där man får växa och utvecklas, för att så småningom ta steget ut i det vanliga arbetslivet. Sociala företag är precis som alla andra företag vinstdrivande och konkurrerar på lika villkor över den öppna marknaden.

Konkurrens

Då regeringen vill att så många som möjligt ska få arbete och också kunna vara företagare så bestämde de sig för att stötta utvecklingen av socialt företagande.
Regering gav Nutek, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur man kan göra för att det ska bli fler sociala företag och för att det ska bli lättare att driva ett socialt företag. Den oro som vuxit fram gällande socialt företagande, vilken mest gäller konkurrensen gentemot andra företag, att samhället stödjer vissa företag med skatteresurser och andra inte är i våra ögon obefogade. Eftersom att alla företag faktiskt kan anställa personer med tex. funktionsnedsättning och få statligt stöd för dessa.