Bryter utanförskap

Vad innebär Socialt företagande?

Vad innebär Socialt företagande?

Tyvärr finns ingen vedertagen definition av vad socialt företagande egentligen står för. Vilket betyder att olika aktörer förklarar sina verksamheter olika. Den gemensamma faktorn är dock oftast företagens strävan att skapa arbetstillfällen för människor som stått utan för arbetsmarknaden allt för länge.Socialt företagande för Prio1 innebär att vi:

  • Integrerar människor som står långt ifrån arbetsmarknaden.
  • Är fristående från offentlig verksamhet.
  • Återinvesterar överskott.
  • Skapar delaktighet för sina medarbetare.
  • Arbetar i den sk. 3:e sektorn, i gränslandet mellan näringslivet och de ideella verksamheten.
  • Konkurrerar på samma villkor som övriga företag i samhället.
Mer fakta om Social företagande

För att förtydliga vad vi Sociala Företag står för har vi samlat information och länkar från andra aktörers hemsidor. Bla. utskick och faktablad från Nutek, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Vilket Ni hittar nedan.

Definitionen Socialt företagande

Sociala företag och sociala arbetskooperativ är relativt nya begrepp i Sverige och det finns därför ingen allmänt vedertagen definition. Det finns heller ingen lagstiftning eller regelverk särskilt för sociala företag. I de flesta fall när man nämner sociala företag avser man företag som har som mål att skapa fler arbetstillfällen för grupper som har svårt att få arbete beroende på till exempel funktionshinder, lång tid utanför arbetsmarknaden, tidigare missbruk eller som av andra skäl inte får chansen eller inte kan arbeta full tid.

Dessa sociala företag kan beskrivas som företag som:

  • Har som ändamål att integrera personer som har svårigheter att få jobb på arbetsmarknaden
  • Huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter
  • Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt
  • Är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet.

Den flesta sociala företag är organiserade som sociala arbetskooperativ. Det innebär att de följer de kooperativa principerna där demokrati och deltagande är viktigt. De som arbetar i kooperativet är medlemmar och äger tillsammans sitt företag.

Inom EU använder man begreppet sociala företag lite olika. Ibland menar man i stort sett alla företag som utför sociala tjänster, utan att vara en del av offentlig sektor, till exempel äldre- eller barnomsorg. I några av medlemsstaterna finns särskild lagstiftning för sociala företag, både de som ska skapa arbetstillfällen och de som utför sociala tjänster.

Sociala företag i Sverige 2007

Vid en inventering 2007 hittades ca 150 sociala företag i Sverige. Tillsammans sysselsätter de ca 4000 personer. De är mycket olika i storlek och verksamhet. De minsta sysselsätter några få personer och har en mycket begränsad omsättning. De största sysselsätter mer än 100 personer och omsätter många miljoner varje år.

Exempel på affärsverksamheter som bedrivs i sociala företag är: transport, städning,friskvård, trädgårdsarbete, personalutveckling, servering, utbildning, hantverk i alla former, fastighetsskötsel, skogsarbete, hunddagis, fordonsverkstad, mattransporter, äventyrspedagogik, bageri, kontorsservice, konferensverksamhet, handelsträdgård, jordbruk, vaktmästartjänster, camping och fiskecentrum, data/kommunikation, tidningsförsäljning, B&B, återvinning, klottersanering m.m.

En del sociala företag drivs och utvecklas av medarbetare som har för avsikt att arbeta i företaget under lång tid, kanske fram till pension. Andra är mer inriktade på att medarbetarna efter en tid (ibland flera år) ska ha utvecklats och ha möjlighet att välja att gå vidare till annat arbete. I många sociala företag finns båda dessa möjligheter.

Organisation och juridisk form

I de sociala företagen är det viktigt att ge alla möjlighet att vara delaktiga och att ta tillvara allas engagemang för det gemensamma och för sin egen utveckling. Det finns olika sätt att organisera och strukturera en verksamhet för att stimulera delaktighet och empowerment. Många sociala företag är organiserade som kooperativ där alla medarbetare kan bli medlemmar och få full delaktighet i företagets drift och utveckling. Andra väljer andra sätt att organisera och arbeta med delaktighet och empowerment.

Den vanligaste företagsformen är ekonomisk förening, näst vanligast är ideell förening men stiftelser och aktiebolag förekommer också. Sociala företag betalar moms, arbetsgivaravgifter och vinstskatt precis som alla andra företag.



Finansiering

Sociala företag har ofta en mer komplicerad finansiering än de flesta andra företag. Flertalet tillhandahåller tjänster till offentlig sektor (kommunen, arbetsförmedlingen, kriminalvården mfl), det kan vara arbetsträning, rehabilitering, daglig sysselsättning mm. Det sociala företaget fakturerar för utfört arbete och får betalt enligt avtal. Men ibland betalar kommunen i stället för lokalerna och/eller anställer hand/arbetsledare. Alla sociala företag producerar varor eller tjänster som säljs till privatpersoner, företag eller offentlig sektor.

Eftersom medarbetarna i de sociala företagen har arbetshinder på grund av funktionshinder, sjukdom eller annan orsak så behöver samhället kompensera företaget för det intäktsbortfall det innebär. Det gör man genom lönebidrag och andra anställningsstöd men det är också många som arbetar med ersättningen från socialförsäkringssystemet som enda ersättning.

Konkurensneutralitet

När samhället ger sitt stöd till ett företag för att kompensera för medarbetarnas nedsatta arbetsförmåga så gör man det för att ge de företagen en möjlighet att konkurrera på lika villkor med andra företag. Det är viktigt att de sociala företagen inte konkurrerar med för låga priser utan i stället med kvalitet. Ibland kan det ta längre tid för ett socialt företag att utföra ett arbete, då kan ett lägre timpris göra att det slutliga priset och kvaliteten på arbetet motsvarar ett marknadspris. Alla arbetsgivare kan anställa personer med arbetshinder och då få en del av lönekostnaderna från samhället genom lönebidrag eller annat anställningsstöd. I företag där många medarbetare har arbetshinder behövs ibland extra stöd och anpassning av arbetsplatserna.

Arbetsgivare och anställda

Företaget är arbetsgivare och för alla medarbetare som har anställning gäller de lagar och avtal som reglerar hela arbetsmarknaden. I de sociala arbetskooperativen kan medarbetarna både vara anställda och som medlemmar och styrelseledamöter också utgöra arbetsgivare. De som arbetar i sociala företag med ersättning från socialförsäkringssystemet har ingen egentlig anställning. Arbetstid och andra förhållanden regleras i stället i individuella överenskommelser mellan individen, företaget och till exempel Försäkringskassan.

Informationen hämtad ifrån:

SOS-SAK – Självständighet, oberoende och samarbete för sociala arbetskooperativ – är ett projekt som handlar om att stödja sociala arbetskooperativ att bli mer självständiga som företag och få tydligare kontakter med offentlig sektor. Projektet drivs av SKOOPI – sociala arbetskooperativens intresseorganisation – och NTG socialt företagande, med medel från Allmänna Arvsfonden.

Vill du veta mer?